Möt våra forskare

Forskare

Irene Molina

Vetenskaplig ledare

Irene Molina, är professor i kulturgeografi och forskar om staden som plats för sociala maktrelationer. Specifika intresseområden är rasifiering och diskriminering, samt klass, genus och intersektionalitet.

Projekt: Invandrade mödrar – rasifierade barn. Vägval, konflikter och visioner, finansierad av VRs speciella utlysning för forskning om rasism (2017–2019) tillsammans med professor Paulina de los Reyes (projektledare) från Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet och professor Diana Mulinari från Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet.

Webbsida Publikationer

Ylva Habel

Forskare

Ylva Habel är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, med en bakgrund som filmvetare. I hennes interdisciplinärt präglade forskning om fältet antisvart rasism ingår Black Studies, afrodiasporiska, intersektionella och postkoloniala perspektiv, samt kritiska vithetsstudier. I sin nyligen påbörjade forskning om exceptionalistiska affekt-ekonomier fokuserar hon på diskursiva relationer mellan samtida svenska och holländska debattklimat.

I bägge dessa sammanhang finns ofta outtalade färgblinda föreställningar om att vår bakgrund av välfärdspolitik gör antirasistiska perspektiv och åtgärder överflödiga.

Publikationer

Mattias Gardell

Vetenskaplig ledare

Mattias Gardell är Nathan Söderblomprofessor i jämförande religionsvetenskap och har i skilda empiriska fält undersökt spänningsfältet religion, politik och rasism. Gardells forskningsintressen inkluderar antimuslimsk rasism (islamofobi), ockult fascism, politisk religion och religion/rasism/våld.

Projekt: Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner

Projekt: Metodologiska laboratorier – hur skapa etiskt och vetenskapligt hållbara metoder att mäta diskriminering på grund av etnicitet, hudfärg och religion?
 

Webbsida Publikationer

Shahram Khosravi

Professor

Shahram Khosravi är professor vid Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han disputerade 2003 på avhandlingen The Third Generation: The Islamic Order of Things and Cultural Defiance among the Young of Tehran. Khosravis forskningsintressen inkluderar antropologi (Iran och Mellanöstern), migration, mänskliga rättigheter och tvångsutvisningar.

Projekt:
Efter Deportationen (2017–2019)
Väntan (2017–2019)

Webbsida Publikationer

PATRICIA LORENZONI

Forskare

Patricia Lorenzoni är filosofie doktor i idéhistoria och forskarassistent vid CEMFOR. Hennes forskningsintressen rör rasismens relation till historiemedvetande samt hur historisk kontinuitet och diskontinuitet kan förstås över längre tidsperioder. Framför allt intresserar hon sig för relationen mellan modernitetsskapande, kolonialitet och kristen expansion, både i historiska och samtida perspektiv, med särskilt fokus på Brasilien och indigenitet.

Projekt: Förklara vår död och begrava oss här – Nation, territoriell expansion och kolonialgränsen i dagens Brasilien. 

Foto: Johan Wingborg

Per-Erik Nilsson

Föreståndare

Per-Erik Nilsson forskar på frågor som rör gränslandet mellan sekularism, religion och politik med fokus på religion, sekularism, politik och våldslegitimering. Han är specialiserad på Frankrike och särskilt på frågor om sekularism och nationell identitet. I sin forskning arbetar han med diskursanalytisk och etnografisk metodologi.

Projekt: Radikalisering och våldsbejakande extremism: En analys av två mångtydiga begrepp i svenskt offentligt samtal.
 

Webbsida Publikationer

ANNE KUBAI

Forskare

Anne Kubai är docent i världskristendom och interreligiösa studier. Över tid har hon forskat om de ideologiska orsakerna till folkmordet i Rwanda år 1994, förutsättningarna och utmaningarna av övergångsrätten i samhällen efter konflikter. Massvåld och grova kränkningarna av ursprungsbefolkningarnas mänskliga rättigheter i de centralafrikanska regionerna, Östra Afrika och på Afrikas Horn. Könsbaserat våld, tvångsmigration och fördrivning. Social uteslutning, marginalisering och integration av afrikanska invandrargemenskaper i Sverige, människohandel och sexuellt slaveri. Under de senaste åren har psykosocialt stöd i splittrade samhällen blivit en integrerad del av hennes forskningsarbete.

För närvarande är hon involverad i forskning om identiteter i rörelse, sociala omvandlingar, effekterna av globalisering och utveckling i pastorala nomadsamhällen i Östafrika, samt människohandel, särskilt inom Afrika och från Afrika till Europa.

Publikationer

Mehek Muftee

Postdoktor

Mehek Muftee har forskat om introduktionsprogram för flyktingar som genomgår vidarebosättning till Sverige där hon bland annat tittat på hur stereotypa föreställningar om kvinnor från Afrikas horn kommer till uttryck i information och interaktionen mellan myndighetspersonal och programdeltagare.

Projekt: I sitt postdok-projekt undersöker Muftee muslimska kvinnors erfarenheter av samt strategier för att hantera och utmana antimuslimsk rasism. Hennes intresseområden innefattar migration, transnationell migration, intersektionalitet, postkolonial feminism och antimuslimsk rasism.

Daniel Strand

Postdoktor

Daniel Strand är idéhistoriker och disputerade 2016 på Stockholms universitet med avhandlingen No alternatives. The end of ideology in the 1950s and the post-political world of the 1990s. Hans forskningsintressen inkluderar politisk idéhistoria, postkolonial teori och historieteori.

Projekt: Tillsammans med arkeologen Anna Källén och litteraturvetaren Andreas Nyblom är han verksam i forskningsprojektet "Kod, Narrativ, Historia: Samtida meningsskapande kring forntida DNA", som undersöker samtida arkeogenetisk forskning i Sverige, Frankrike och Storbritannien.

MAY-BRITT ÖHMAN

Forskare

May-Britt Öhman är fil. dr i teknikhistoria (KTH, 2007) och lule/skogssame från Lule älv/Julevädno.  

Öhman har sedan ett decennium varit engagerad i olika organisationer inom det samiska samhället: styrelseledamot i Silbonah Sámesijdda sedan 2011, styrelseledamot i Svenska Samernas Riksförbund 2011–2015, vald ersättare i Sametinget 2013–2017.

Öhman är även styrelseledamot och en av grundarna av UPPSAM – föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. Öhmans forskningsfokus är på stora tekniska system, vattenkraft, vattenresurser, energiproduktion/konsumtion, gruvor, miljöfrågor, risk och säkerhet, rasbiologi, avkolonisering och helande från koloniala trauman, feministisk teknovetenskap och urfolksmetodologi/teori. Geografiskt fokus ligger på Sábme och jämförande studier med andra urfolksterritorier runt om i världen.

Webbsida 

Gunilla Larsson

Forskare

Gunilla Larsson. Skogssamerna fördrevs genom kungliga påbud under 1600- och 1700-talen från Mellansverige och kustområdena i norr. Så småningom skapades landskapet Lappland i samband med gränsläggningen mot Norge, där samerna skulle ha rätt att leva. Detta område reducerades genom fastställandet av odlingsgränsen, där samer skulle ha rätt att vistas med renskötsel nedanför odlingsgränsen endast vintertid. Bönderna i Mellansverige protesterade mot fördrivningarna, man var beroende av det samiska hantverket, såsom korgar, fiskeredskap, stövlar och annat som endast samerna behärskade tillverkningen av. Detta ledde till ett beslut att en familj i varje socken skulle få bo kvar, mot att de tog anställning som s k ”sockenlappar” och gjorde sådant som inte en svenska befolkningen ville befatta sig med, såsom avlivning av hästar, hundar och katter, förutom hantverket. Mitt forskningsprojekt har som syfte att utforska och belysa dels fördrivningarna av samer och det skogssamiska samhälle som fanns innan, dels undersöka de faktorer som lett fram till osynliggörandet av den skogssamiska historien. Det skogssamiska samhället var ett hållbart samhälle som lämnat få spår, Inom projektet utvecklas också metoder för att lokalisera och känna igen det skogssamiska kulturarvet, spåren efter en ännu oskriven historia.

En skogssamisk planerad ekonomi innebar att relationen mellan människor och omgivning var ömsesidig, och inga överuttag skedde. Därför har det varit liten påverkan på omgivning och klimat. Därför är en målsättning inom projektet också bygga upp kunskaperna om hur man kan identifiera lämningarna. Varje familjegrupp, sit, tilldelades ett område som skulle vara lagom stort för att försörja familjerna i en varierad hushållning, senare kallade skatteland, då områdena införlivades i den svenska administrationen.

Projektet genomförs som del av forskningsprojektet Urfolksperspektiv på klimatförändringar, FORMAS dnr 2017-01923 inom det Nationella forskningsprogrammet om klimat. Projektet leds av Fil.Dr May-Britt Öhman.

Tomas Poletti Lundström

Doktorand

Tomas Poletti Lundström är doktorand i religionshistoria och undersöker i sitt avhandlingsprojekt religion som meningsskapande funktion i den svenska radikalnationalistiska miljön.

Projekt: Svensk radikalnationalism och religion (abstract på engelska)

Webbsida

Affilierade forskare

Karin Eriksson 

Doktorand

Karin Eriksson är doktorand i Skandinaviska studier vid University of Washington, USA, med specialisering i feministiska studier.

Projekt: Hennes avhandlingsprojekt behandlar svenska koloniala processer i samisk kontext, med fokus på svensk samtida bosättarkolonialism. Eriksson använder etnografisk metodologi och följer specifikt Stockholms process att bli samisk förvaltningskommun samt ett mellansvenskt länsöverskridande museiprojekt. Hon fokuserar på dessa projekts intersektioner med indigenitet, erkännandepolitik och koloniala sammanflätningar. 

JAN THERESE MENDES

Doktorand

Jan Therese Mendes är doktorand på forskarutbildningen för social och politiskt tänkande vid York University, Kanada.

Mendes avhandlingsprojekt handlar om rasistisk nationalism i form av anti-svart rasism och anti-muslimsk rasism; nationella användningar av känslor såsom rädsla och sårbarhet samt svarta muslimska kvinnors performativa bärande av slöjan.

ANNA-SARA LIND

Forskare

Anna-Sara Lind är docent och universitetslektor i offentlig rätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. Hennes forskning fokuserar på offentlig rätt i vid bemärkelse, på hur EU-rätten inverkar på rättsutvecklingen inom den medicinska rätten och socialrätten samt hur fri- och rättigheter kan säkerställas i en komplex konstitutionell verklighet.

Koordinator för teologiska fakultetens mångvetenskapliga satsningar.

Webbsida 

Projekt 

Praktikant

Marina Gerth

Marina Gerth är forskarassistent och masterstudent i Masterprogrammet Euroculture (M.A.), ”Erasmus Mundus Programme of Excellence”, vid Teologiska institutionen. Hon tillbringade de första två terminerna vid universiteten i Strasbourg (Frankrike) och Udine (Italien). Hon har en B.A. i internationella affärer - interkulturella studier och arbetade i två år inom IT och företagsrådgivning. Hennes forskningsintressen innefattar relationen mellan människor, samhälle och teknik och dess berättelser.

Projekt: Marina arbetar tillsammans med Anna Källén, Daniel Strand och Andreas Nyblom som del av projektet "Kod, Narrativ, Historia: Samtida meningsskapande kring forntida DNA", som undersöker samtida arkeogenetisk forskning i Sverige, Frankrike och Storbritannien.

För mer information om projektet här CODE NARRATIVE HISTORY