Pandemi i det arktiska Norr: En supradisciplinär och tvärvetenskaplig datainsamling om erfarenheter, resiliens och social mobilisering under Covid19 pandemin med fokus på Norrbottens län

I arktiska Norrbotten, Sveriges till ytan största län med 251 000 invånare, med urfolket samer, tornedalingar, renskötsel, andra nationella minoriteter och två internationella gränser, har coronapandemin konsekvenser knutna till geopolitik, geografi, åldersstruktur, naturresursutvinning och länets mångkulturella befolkningssammansättning samt glesa befolkning med långa avstånd.

Det övergripande syftet med detta supra- och tvärdisciplinära projekt är att samla in erfarenheter och fånga upp social mobilisering, dels utifrån länets specifika karakteristik och geopolitiska position, dels med särskilt fokus på urfolket samer och renskötsel, samt äldreboenden-demensvården.

Datainsamling görs av flyktigt material från sociala medier, webenkäter, bild- och videoinsamling, autoetnografi och intervjuer när pandemin är en pågående situation, liksom från dokument som produceras i relation till pandemin. Material skall användas som underlag för historiska jämförelser, planering och utveckling av mänsklig säkerhet, krishantering och resiliens, samt planering för ett större forskningsprojekt.

Frågor som ställs utifrån nyckelbegreppen sårbarhet, resiliens, risk, oro, trygghet, vetenskaplig osäkerhet, mänsklig säkerhet, hälsa och välbefinnande är:

  • Hur ser enskildas erfarenhet, agens och sociala mobilisering ut inom olika grupper (urfolk, minoriteter; anhöriga; beslutsfattare på lokal, regional, nationell nivå; vård- och omsorgspersonal,  lokalsamhällen)  i förhållande till pandemin och åtgärder som vidtagits av myndigheter och politiker såsom social distansering, gränsstängningar, besöksförbud? 
  • Hur kan genus-, minoritets- och urfolksperspektiv, levda erfarenheter och första-person-perspektiv med ifrågasättande av urbana normer liksom funktionsnormer bidra till en inkluderande syn på mänsklig säkerhet, krishantering och resiliens?

  • Hur kan historiska jämförelser med tidigare pandemier och kriser som Norrbotten drabbats av bidra till stärkta möjligheter till mänsklig säkerhet, krishantering och resiliens?

Tvärvetenskapligheten innebär att deltagarna bidrar med sin specifika expertis, samt att gruppen utvecklar gemensamma metoder och tillämpar en supradisciplinär metod vilken sträcker sig utöver tvärvetenskaplighet genom att erkänna och innefatta kunskap och perspektiv utanför akademisk forskning utifrån begreppen ”situerad kunskap” och ”partiska perspektiv” (Haraway 1991a/b). Detta ger utrymme för marginaliserade grupper, lokalbefolkning,  organisationer, beslutsfattare på olika nivåer samt individer med specifika erfarenheter att bidra till problemformuleringar och analyser (Öhman 2017).  Fyra seminarier genomförs där frågeställningar respektive resultat ventileras. En deltagande forskningsprocess med kontinuerligt utbyte genom digitala mötesverktyg samt personliga möten förankrar forskningen i projektdeltagarnas livsvärldar.

Projektet som pågår från första december 2020 till sista november 2021, leds av May-Britt Öhman, LTU enheten för historia, i samarbete med Hälsovetenskap vid LTU, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism(CEMFOR) och Institutionen för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet,  Norrbottens Museum, Piteå museum, Laponiatjuottjudus, Riksorganisationen Same Ätnam samt samiska renskötare. Under projekttiden kommer även andra organisationer och intressegrupper i Norrbotten att bjudas in till diskussion. Internationellt erfarenhetsutbyte sker med hjälp av forskare vid Fakulteten för urfolksstudier, University of Alberta, Kanada; University of Michigan,  USA; Tromsö universitet samt Kobe universitet i Japan.

Projektet bygger på erfarenheter från flera tidigare och  samverkar även med pågående forskningsprojekt. Unikt forskningsprojekt om pandemin i Norrbotten.

LTU, enheten för historia vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, har tilldelats 3,089 miljoner SEK av forskningsrådet FORMAS, för ett tolv månader långt projekt för att samla kunskap och erfarenheter från den pågående pandemin. 

Projektledare: May-Britt Öhman, Docent i miljöhistoria, gästforskare, enheten för historia, LTU.
Projektdeltagare: 
Dag Avango, Professor i historia,  ämnesförträdare vid enheten för historia, LTU.
Curt Persson, Fil.Dr., biträdande universitetslektor, enheten för historia, LTU.
Malin Olsson, legitimerad sjuksköterska, docent och biträdande professor, Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Vårdetik med livsåskådningsvetenskap, samt Luleå Tekniska Universitet, Hälsovetenskap.
Catharina Melander, Fil.Dr., legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom äldrevård, och universitetslektor, Luleå Tekniska Universitet, Hälsovetenskap.
Riksorganisationen Same Ätnam
Henrik Andersson, renskötare, Flakabergsgruppen, Gällivare skogssameby
Eva Charlotta Helsdotter, Docent i vattensäkerhet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, Uppsala universitet.
Irene Molina, Professor i kulturgeografi, Institutet för bostads- och urbanforskning,  vetenskaplig ledare vid CEMFOR, Uppsala universitet.
Mehek Muftee, Fil.Dr., forskare vid CEMFOR, Uppsala universitet.
Nils Harnesk, Master i arkeologi, Högskolan på Gotland och Uppsala universitet. Chef för Avdelning kulturmiljö på Norrbottens museum. Projektledare för Norrbottens museums del i projektet.
Paulina Öquist Haugen, Fil.kand. i etnologi, Stockholms universitet, etnolog vid Norrbottens museum. 
Sophie Nyblom, filosofie magister i nordisk etnologi från Åbo Akademi,  t f musiechef och antikvarie Piteå museum.
Ann-Catrin Blind, etnolog vid Laponiatjuottjudus/Laponiaförvaltningen.
Kim TallBear, Associate Professor, Faculty of Native Studies, University of Alberta, and Canada Research Chair in Indigenous Peoples, Technoscience & Environment. Founder of the research group, Indigenous Science, Technology, and Society (IndigenousSTS.com), citizen of the Sisseton-Wahpeton Oyate, a Dakota people, in South Dakota, USA. 
Minae Inahara, associate professor vid Graduate School of Human Development and Environment, Kobe University, Japan.  Fil. Dr i filosofi vid University of Hull, Storbritannien. 
Kyle Whyte, Professor of Environment and Sustainability and George Willis Pack Professor at the University of Michigan, and an enrolled member of the Citizen Potawatomi Nation. 
Gunhild Hoogensen Gjørv, Professor, konflikt og fredsstudier/internasjonalpolitikk og sikkerhetsstudier, Senter for fredsstudier (CPS), UiT, Norges arktiske universitet.

Senast uppdaterad: 2022-01-21