Nyheter

Berättelser, kunskap, jojkar och röster från Giron, Kieruna, Kiruna - och andra utforskningar av rasbiologin, rasism, gruvor, exploateringar, urfolkskamp och vardagsliv.  Inledning/introduktion, May-Britt Öhman, CEMFOR, Uppsala universitet.

Åvdåsvásstadus: Om ansvar, avkolonialisering, helande, rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende. May-Britt öhman, Luleå tekniska universitet och Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, Uppsala universitet

Abstract - Frågan om rasbiologi och dess påverkan på de som mätts och hamnat på bilder i rasbiologiska institutets kataloger i Uppsala universitet, de döda som grävts upp ur sina gravar och vars kroppar hamnat i statliga institutioners lådor har alltmer uppmärksammats de senaste åren. En växande opinion från samiskt håll, sverigefinskt och tornedalskt håll börjar nu allt mer ifrågasätta. Vilket ansvar har svenska staten? Vad ska göras med samlingarna – kropparna - bilderna? Vad har rasbiologin och rasismen haft för påverkan på de utsatta? Och inte minst – frågan om varför har man hållit på med detta, och kallat det vetenskap, till att börja med? Varför fortsätter man behålla och använda stulna kvarlevor för forskning?. 21-23 januari 2015 hölls ett symposium vid Uppsala universitet, som jag var initiativtagare till och huvudsaklig organisatör för, ”Åvdåsvásstadus: ansvar, avkolonialisering, helande, Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende”. I samband med symposiet påbörjades arbetet med en supradisciplinär antologi, dvs för både akademiska forskare och forskare inom det samiska samhället som inte nödvändigtvis är verksamma inom akademin, som bjöd in alla intresserade. Nu vid slutet av 2018 är vi nästan klara. Det har varit ett tungt och smärtsamt men även stärkande arbete. Jag kommer ta upp aspekter ur antologin, påpekanden, nya insikter och även mina egna bidrag. En betydelsefull aspekt är trots allt att rasismen, rasbiologin, hade och har än idag, ett syfte – att kunna kontrollera människor och territorium med rika naturresurser. Detta framgår i bidragen till antologin.

Man får aldrig ro”: Arkeologiska och historiska perspektiv på Kirunas stigar Gunilla Larsson, CEMFOR, Uppsala universitet 

Abstract - Det finns berättelser om stigar och platser som måste lämnas i fred, annars uppstår problem. I Jokkmokk är det ett av mest omtalade exemplen vattenkraftsdammen Seitevare, som enligt muntlig tradition är byggd på en helig plats, vilket ska ha medfört de problem som statliga företaget Vattenfall än idag har med dammen. Sådana berättelser – sådan kunskap – finns även i Kirunområdet. Wajstedt konstnärliga forskningsprojekt har denna aspekt som en viktig del. Wajstedt skriver: ”Stigarna har särskild betydelse för mig både minnet och andligt. Det finns en massa berättelser kring dessa stigar. både när de använts och i eftertid då de fortfarande är ’beträdda’ av andar. De berättas helt utan skam. Till exempel för man aldrig bygga hus sådan stig. Då för man aldrig ro. ” I presentationen kommer jag att redogöra för möjliga arkeologiska och historiska ingångar på stigar, flyttleder och lämningar inom det som idag är Gábna och Laevas samebyars områden. Jag kommer att belysa relationen mellan människorna och landskapet i ett långtidsperspektiv genom att analysera de lämningar och minnen som är kopplade till platser i landskapet. I de arkeologiska lämningarna här finns spåren efter den osynliggjorda samiska historien i Kirunaområdet. De lämningar som finns och de minnen som finns knutna till dessa platser är länken mellan de människor som har levt här och landskapet, men även vittnesbörd om rättigheter till land och vatten. Med hjälp av arkeologiskt och historiskt källmaterial, och utifrån ett samiskt perspektiv, kan livet i samebyarna i Kirunaområdet förändras, och kolonisationen har förändrat det samiska landskapet belysas.

Efter Akademiska sälskapets årsmöte den 13 mars,  föredrar Professor Irene Molina (CEMFOR) om ”Klass, kön och etnicitet i den svenska staden: ett intersektionellt perspektiv”.

Maja Lee Langvald, Carsten Jensen, Lone Aburas, Lev Rubenstein, Iman Mersal, Burcu Sahin och Mattias Gardell är några av författarna som besöker festivalen 30–31 mars. Kulturkritiska röster från Danmark och möten med fem av Egyptens viktigaste kvinnliga poeter är något av det besökarna kan vänta sig. Musik står också på menyn för festivalen, som liksom under premiäråret i fjol huserar på UKK och Stadsbiblioteket. Uppsala Nya Tidning (UNT) 2019-01-25.

"Inbilla dig inte att du vet något om muslimer". Sydsvenskan - KULTUR: Recension/Böcker 21 januari 2019.

Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden visar en ny studie genomförd av professorerna Irene Molina och Mattias Gardell, vetenskapliga ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Uppsala universitet i samarbete med Sima Wolgast, i ett uppdrag av Länsstyrelsen. 

Svt nyheter: Ley har två masterutbildningar – men får inte jobb

Publicerad 16 november 2018

Få utsatta väljer att anmäla hatbrott - UNT 14:08 | 2018-11-15

Varje år utsätts tusentals personer för hot och våld på grund av sin etniska bakgrund, sexuella läggning, religion eller hudfärg. Men långt ifrån alla anmäler hatbrott.

Mattias Gardell och Mehek Muftee, forskare från CEMFOR  på Mänskliga Rättighetsdagarna 2018, under följande seminariepunkterna:

REPLIK. Fascismen är på väg tillbaka som politisk kraft i stora delar av Europa. I Polen, Tjeckien och Ungern har starka män omvandlat det politiska styret till ”illiberala stater”. Fascismen växer sig stark också utanför dess historiska hjärtland, i USA, Indien, Ryssland och Turkiet.