Nyheter

Contemporary France is a prolific arena for post-fascist actors, parties, and movements. Self-proclaimed alternative news outlets and publishing houses serve as forums for information and mobilisation, through various strategies, to resist an alleged onslaught by the enemies of the nation and its people: multiculturalism, feminism, political correctness, political corruption, and civilisational decay. 

Den så kallade ”islamvänstern” får samhället ”att ruttna”, påstår den franske forskningsministern Frédérique Vidal. Kritikerna svarar att angreppen i förlängningen hotar universitetsvärlden frihet.

By authors/editors: Michał Krzyżanowski, Mattias Ekman, Per-Erik Nilsson, Mattias Gardell, and Christian Christensen.
This Special Issue of Nordicom Review discusses interactive practices of articulating and communicating uncivility in the context of recent wider anti- and post-democratic change.

Forskningsöversikten ger en bild av tillgänglig forskning och andra studier som kan beskriva forskningsläget avseende kvinnors och mäns hinder och möjligheter till delaktighet och deltagande i lokal demokrati och lokalsamhälle i stad och landsbygd och pekar på platsrelaterade förhållanden, strukturella, kulturella och individuella bakgrundsfaktorer som inverkar på kvinnors respektive mäns förutsättningar och möjligheter.

Välkommen till en stadsvandring om rasismens historia i Uppsala, skapad av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet.

Att bygga eller förbättra sin bostad är en stark drivkraft för romer som rör sig mellan olika länder i Europa. Deras vardag präglas av extremt osäkra boendeförhållanden, rasism och påtvingad nomadism. Det visar en ny studie, som bygger på intervjuer och fältarbeten i Sverige och Rumänien.

Under de gångna månadernas globala pandemi har Brasilien blivit en bild av politiskt kaos och ständigt stigande dödstal. Hur kunde det bli så i ett land som för bara tio år sedan ännu andades politiskt hopp och ekonomiska framsteg? Våren 2019, under Bolsonaros första månader som president, är Patricia Lorenzoni i Brasilien.

Gunilla Larsson är Fil. Dr. i Arkeologi och forskare vid Cemfor, Uppsala universitet. Under minoritetsveckan i Gävle kommer hon till Sveriges Fängelsemuseum för att berätta om den okända samiska historien i Mellansverige och de spår som finns från denna i hantverk och föremål i museisamlingar och på hembygdsgårdar, liksom i fornlämningar. Hon kommer att berätta om hur samerna har levt i dessa trakter, och om deras relationer till den svenska jordbruksbefolkningen.

 

Med anledning av de bränder som totalförstört Morialägret på Lesvos vill vi uttrycka vår förfäran över utvecklingen på de egeiska öarna under de senaste åren. Vi vill också påtala att bränderna i Moria inte kan ses som en isolerad händelse utan som en direkt konsekvens av EU:s migrations- och gränspolitik.

Genetiken har under det senaste århundradet haft en problematisk relation till frågan om mänskliga »raser«. 

"Shame on the church of Sweden’: Radical nationalism and the appropriation of Christianity in contemporary Sweden”, av Per-Erik Nilsson, i Critical Research on Religion (SAGE).

“Burka Songs 2.0: The Discourse on Islamic Terrorism and the Politics of Extremization in Sweden” i Journal of Religion and Violence av Per-Erik Nilsson, docent i religionssociologi och arbetar som föreståndare och forskare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR).

“Ekon från historien i den nya medieekologin”, av Per-Erik Nilsson, docent i religionssociologi och arbetar som föreståndare och forskare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR). 
- Historien återupprepar inte sig själv. De materiella och idémässiga förutsättningarna förändras ständigt. Men historien ekar i dag.

Vad säger forskningen? Rasism är ett system som sorterar människor och ger dem olika status och möjligheter. Denna maktordning har funnits i drygt 500 år, långt innan idén om biologisk rasism dök upp. Det säger professorn Mattias Gardell.

Nathan Söderblomprofessor och vetenskaplig ledare för CEMFOR, Mattias Gardell skriver om USA:s mörka historia, där lynchningar har varit vardag sedan slaveriets dagar.
- ”Vi vänjer oss att se svarta kroppar plågas, förnedras, dödas”.

Rasism inom den amerikanska polisen har varit ett hett ämne under senaste tiden. Men enligt krimforskaren Jasmine Kelekay finns rasism även inom den svenska polisen.

- Fallet i Linköping är ett genombrott för dna-register i brottsfall. Men hur långt kan vi utnyttja genetikens möjligheter? Det öppnar för kommersiella affärer och politiska kartläggningar. Nu krävs kritisk reflektion, 

Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan forskaren Patricia Lorenzoni och studenten Afaf Doleeb, för deras engagemang bland annat för den fredliga utvecklingen i Sudan och för ursprungsbefolkningens ställning i Brasilien.

I höst arrangerar CEMFOR stadsvandringar i rasismens historia i Uppsala under 4 söndagar. Vårt syfte med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia, hos lokalbefolkning och människor verksamma i staden. Vandringarna kommer belysa rasismens lokala och globala historia genom ett urval av platser. Bland annat var Statens institut för rasbiologi var beläget och vad dess verksamhet har haft för betydelse för utvecklingen av rasism och rasteori i världen.

CEMFOR uppmärksammar på plats repatrieringen av de människor som genom att behandlas som forskningsobjekt berövats sin mänsklighet.

Irene Molina är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och studerar bland annat olika former av segregation. Hon efterlyser en utredning som kan visa vad de senaste decenniernas bostadspolitik har haft för effekter på miljonprogramsområdena och invånarna.

Förlängningen av lagen om tillfälliga begränsningar av uppehållstillstånd bör stoppas. Det anser ett 60-tal forskare från elva lärosäten, bl a Patricia Lorenzoni, forskare från CEMFOR, Uppsala universitet, i ett remissyttrande.

Intervju med Professor Shahram Khosravi från CEMFOR i tidningen Público om migrationens verklighet och om den ojämlikhet som ligger bakom Europas militariserade gränser.

SVT - Religionsprofessorn: ”Finns en framväxande antimuslimsk rasism”
Publicerad 8 februari 2019