Nyheter

Att bygga eller förbättra sin bostad är en stark drivkraft för romer som rör sig mellan olika länder i Europa. Deras vardag präglas av extremt osäkra boendeförhållanden, rasism och påtvingad nomadism. Det visar en ny studie, som bygger på intervjuer och fältarbeten i Sverige och Rumänien.

Under de gångna månadernas globala pandemi har Brasilien blivit en bild av politiskt kaos och ständigt stigande dödstal. Hur kunde det bli så i ett land som för bara tio år sedan ännu andades politiskt hopp och ekonomiska framsteg? Våren 2019, under Bolsonaros första månader som president, är Patricia Lorenzoni i Brasilien.

Gunilla Larsson är Fil. Dr. i Arkeologi och forskare vid Cemfor, Uppsala universitet. Under minoritetsveckan i Gävle kommer hon till Sveriges Fängelsemuseum för att berätta om den okända samiska historien i Mellansverige och de spår som finns från denna i hantverk och föremål i museisamlingar och på hembygdsgårdar, liksom i fornlämningar. Hon kommer att berätta om hur samerna har levt i dessa trakter, och om deras relationer till den svenska jordbruksbefolkningen.

 

Med anledning av de bränder som totalförstört Morialägret på Lesvos vill vi uttrycka vår förfäran över utvecklingen på de egeiska öarna under de senaste åren. Vi vill också påtala att bränderna i Moria inte kan ses som en isolerad händelse utan som en direkt konsekvens av EU:s migrations- och gränspolitik.

Genetiken har under det senaste århundradet haft en problematisk relation till frågan om mänskliga »raser«. 

"Shame on the church of Sweden’: Radical nationalism and the appropriation of Christianity in contemporary Sweden”, av Per-Erik Nilsson, i Critical Research on Religion (SAGE).

“Burka Songs 2.0: The Discourse on Islamic Terrorism and the Politics of Extremization in Sweden” i Journal of Religion and Violence av Per-Erik Nilsson, docent i religionssociologi och arbetar som föreståndare och forskare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR).

“Ekon från historien i den nya medieekologin”, av Per-Erik Nilsson, docent i religionssociologi och arbetar som föreståndare och forskare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR). 
- Historien återupprepar inte sig själv. De materiella och idémässiga förutsättningarna förändras ständigt. Men historien ekar i dag.

Vad säger forskningen? Rasism är ett system som sorterar människor och ger dem olika status och möjligheter. Denna maktordning har funnits i drygt 500 år, långt innan idén om biologisk rasism dök upp. Det säger professorn Mattias Gardell.

Nathan Söderblomprofessor och vetenskaplig ledare för CEMFOR, Mattias Gardell skriver om USA:s mörka historia, där lynchningar har varit vardag sedan slaveriets dagar.
- ”Vi vänjer oss att se svarta kroppar plågas, förnedras, dödas”.

Rasism inom den amerikanska polisen har varit ett hett ämne under senaste tiden. Men enligt krimforskaren Jasmine Kelekay finns rasism även inom den svenska polisen.

- Fallet i Linköping är ett genombrott för dna-register i brottsfall. Men hur långt kan vi utnyttja genetikens möjligheter? Det öppnar för kommersiella affärer och politiska kartläggningar. Nu krävs kritisk reflektion, 

Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan forskaren Patricia Lorenzoni och studenten Afaf Doleeb, för deras engagemang bland annat för den fredliga utvecklingen i Sudan och för ursprungsbefolkningens ställning i Brasilien.

I höst arrangerar CEMFOR stadsvandringar i rasismens historia i Uppsala under 4 söndagar. Vårt syfte med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia, hos lokalbefolkning och människor verksamma i staden. Vandringarna kommer belysa rasismens lokala och globala historia genom ett urval av platser. Bland annat var Statens institut för rasbiologi var beläget och vad dess verksamhet har haft för betydelse för utvecklingen av rasism och rasteori i världen.

CEMFOR uppmärksammar på plats repatrieringen av de människor som genom att behandlas som forskningsobjekt berövats sin mänsklighet.

Irene Molina är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och studerar bland annat olika former av segregation. Hon efterlyser en utredning som kan visa vad de senaste decenniernas bostadspolitik har haft för effekter på miljonprogramsområdena och invånarna.

Förlängningen av lagen om tillfälliga begränsningar av uppehållstillstånd bör stoppas. Det anser ett 60-tal forskare från elva lärosäten, bl a Patricia Lorenzoni, forskare från CEMFOR, Uppsala universitet, i ett remissyttrande.

Intervju med Professor Shahram Khosravi från CEMFOR i tidningen Público om migrationens verklighet och om den ojämlikhet som ligger bakom Europas militariserade gränser.

SVT - Religionsprofessorn: ”Finns en framväxande antimuslimsk rasism”
Publicerad 8 februari 2019

​​I en artikel i The Washington Post medverkar professor Irene Molina med ett kritiskt perspektiv på diskussionen kring bostadssegregering.

Att välkomna har blivit en motståndshandling, skriver Patricia Lorenzoni i Sydsvenskan 2018-09-10.

Söndag 9 september är det val till riksdag, samt kommun och landsting, i Sverige. Inför det stundande valet föreläser Irene Molina från CEMFOR på Folkets Husby om bostadspolitik och bostadssegregation. 

Moskéers och muslimska församlingars utsatthet och säkerhet i Sverige 2018. En ny empirisk studie om muslimska församlingars utsatthet för fysiska angrepp och hot som baseras på en undersökning av 106 församlingar i Sverige.

En andra upplaga av boken släpps i oktober 2018.

Den 6 och 7 juli var CEMFOR på plats i Almedalen med ett program bestående av politiskt angelägna seminarier och föreläsningar. Tillsammans med sakkunniga paneldeltagare gav våra forskare kritiska perspektiv på dagspolitiska frågor rörande rasism. Du kan se videoinspelningar av våra programpunkter på Almedalen 2018 i efterhand.

​Se inspelningarna genom att klicka på respektive rubrik.​

Angrepp mot moskéer och muslimska församlingslokaler är angrepp mot de mänskliga rättigheterna och den grundlag som Sveriges demokratiska statsskick vilar på.

Enligt rapporten ”Moskéers utsatthet och säkerhet” uppger 38 av landets muslimska församlingar att de utsatts för fysiska angrepp bara under förra året – några av dem så många som tio gånger.